Hur ska vi bäst kunna bevara vårt gröna kulturarv

Vårt Gröna Kulturarv.


Så mycket mer än perenner! Grönt kulturarv betyder olika saker för olika människor. För länsstyrelsen i Kalmar län så handlar det om parker, trädgårdar och kyrkogårdar i Kalmar län. För SLU (statens Lanbruksuniversitet) verkar det just nu mest handla om prydnadsperener som odlats sedan 1940-talet. några exempel är jätteprästkragen 'Bröllopsgåvan' från Skåne, strandbinkan 'Fru Frida Lindström' från Jämtland, höstfloxen 'Alma Jansson' från Uppland och höstfloxen 'Ingeborg från Nybro' från Småland.

 

Det Gröna kulturarvet

Hur ska vi bäst kunna bevara vårt gröna kulturarv? Det är naturligtvis oerhört viktigt att vi vårdar våra grönområden som parker, trädgårdar och kyrkogårdar. Vi kan inte exploatera dessa för att göra förtätningar av fula betongklumpar som sedan ska kallas för hus och människor ska bo som råttor i dessa betongfundament. Männinskan behöver naturen. Naturen behöver nite männinskan.  

 

Fröer och blommor

Det arbetas på relativt bred front för att rädda vårt gröna kulturarv. några exempel;

Kungliga biblioteket i Stockholm ska, om det inte redan är klart, att tillsammans med SLU starta ett projekt för katalogisering och digitalisering av frökatalogerna för att göra detta material digitalt tillgängligt. Därmed kan den svenska odlingshistorien utredas och beskrivas. Materialet ska lyftas fram i den nationella katalogen LIBRIS samt på nätet så att forskare, studenter, författare, bokförlag och allmänhet får tillgång till denna tryckta del av vårt odlade kulturarv. Kungliga biblioteket har frökataloger som är daterade så tidigt som år 1661. Det är totalt ca 20 hyllmeter som ska digitaliseras. Prislappen väntas hamna på 6,2 miljoner kronor.

SLU driver ett antal projekt som handlar om vårt Gröna kulturarv bland dessa kan nämnas;

Historiska perenner får nytt liv och spridning! Våren 2013 lanseras de första Grönt kulturarv®-perennerna i handeln. Perennerna har odlats sedan före 1940 och har hittats vid inventeringar av äldre trädgårdar runt om i Sverige.

Äldre köksväxter i odling och användning på nytt. Bönan ’Signe’,  gråärten och bondbönan från Solberga och potatislök från Leksand representerar några av de äldre sorter av köksväxter som har kommit in till Fröuppropet inom Programmet för odlad mångfald POM. Ett nystartat projekt ska nu göra dessa sorter tillgängliga för konsumenter, kockar och odlare.

 

Mer Fakta

POM har ställt upp följande kriterier 
för att bedöma växter som Grönt kulturarv®:

  • arter och sorter odlade i Sverige före 1940 eller 1950 – beroende på växtslag – med väl dokumenterad historia
  • i Sverige framtagna sorter, eller spontant uppkommet material, som bedöms vara bevarandevärt, oavsett ålder.

  • För att en växtsort ska kunna saluföras under Grönt kulturarv® krävs att den ska finnas i den nationella genbanken.